v. Obs. rare1. [f. AT- pref.2 + OE. *slícan, cogn. w. MLG. slîken, OHG. slîchan: see SLIKE v. Cf. G. entschleichen.] To slip away.

1

c. 1325.  E. E. Allit. P., A. 574. Her sweng wyth lyttel atslykez.

2