a. Obs. Also 4 wansum. [ME. f. WANT sb.2 + -sum -SOME.] Indigent, poor; devoid of.

1

c. 1200.  Ormin, 14824. To gengenn att te nede Whammse þu sest tatt wanntsumm iss & wiþþ wanndraþ biþrungenn.

2

a. 1300.  Cursor M., 24853. Ful wansum [Edinb. wantsum] war þai þan o rede.

3